Byggnader berättar
2009-06-04:
Det brukar vara byggnadsantikvarierna som talar om gamla hus. Nu är det byggnadernas tur att berätta om kulturen och samhället.
I utställningen ”49 byggnader berättar om Västra Götaland” skildras nutidshistorien genom länets arkitektur.
– Efter andra världskriget blev det mycket tegel och lite Röda Stugan igen. Det var materialbrist och arbetskraftbrist och man fick inte lov att bygga hur som helst. Under 50-talet blommade arkitekterna ut igen. Man hade ganska fina material rätt enkla men med hantverk bakom.
Byggnadsantikvarie Ulrika Lindh pekar på några av de utställda fotografierna på Byggnadsvård Nääs övre våning. Hon visar på grå höghus i stjärnformation, som gjorde det lättare för arbetarna i Mark att få råd med bra bostäder.
Sedan visar hon Lerums bidrag till berättelsen om 1900-talets senare hälft.
Varje kommun i länet har fått välja en byggnad i deras område som berättar något om den moderna historien i Västra Götaland. Byggnaderna har fotograferats, texter skrivits, en bok publicerats och nu ställs delar av materialet ut.
Lerums bidrag finns inte med i själva utställningen, men väl i blädderexemplaret av boken ”49 byggnader berättar”. Det utvalda huset ligger på Fasanstigen och är en svart enplansvilla med stora fönster, signerad Bruno Mathsson. Det är från mitten av 50-talet och skulle vara enkelt och sparsamt i materialet för att kunna tillverkas i större skala. En tanke som fortsatte in på nästa årtionde.
– 1965 kom miljonprogrammet för att bygga bort bostadsbristen. Då blev det mer industriproduktion, men också rätt kul arkitektur, säger Ulrika Lindh och pekar på en bild av en avskalad kyrka från Svenljunga.
Kyrkan är formad som en triangel, med tak som räcker ända ned till marken och en helt vit kortsida med fönster högst upp vid triangelns topp.
Ulrika Lindh går förbi bilden av 60-talssilon i Töreboda som berättar om det effektiviserade jordbruket och framväxandet av det svenska folkhemmet. Hon pekar på mexivillor i Dals-Långed som gav 70-talets medelinkomsttagare möjlighet att bo i eget rött hus med vita knutar. Hon visar hur 90-talets arkitekter följde två olika riktningar: Vissa sneglade bakåt mot den traditionella stugan, andra valde en helt annorlunda inriktning – som i Nordens arks byggnad som är mjukt båtformad och avskuren på mitten av ett gångstråk.
Bland 2000-talets bilder finns stora fönster och gott om glas. Där ståtar också faluröda radhusstugor med influenser från tidigt engelskt 1900-tal, från Lövekulle i Alingsås.
Utställningen pågår under hela sommaren.
|